Vinranka 'Chardonnay' – vit vindruva, tidig

Chardonnay är en vit vindruvssort med ursprung i Bourgogne och Champagne i Frankrike. Sorten odlas även i Tyskland, Schweiz, Italien, Spanien, Portugal, Ungern, Rumänien, Grekland, Slovenien, Moldavien, Georgien, England, Indien, USA, Australien, Nya Zeeland, Chile, Argentina, Uruguay, Sydafrika med flera. Sorten har flera klonvarianter: vissa mutationer har en myskton och kallas ”Chardonnay Musqué”, medan mutationen ”Chardonnay Rosé” har rosafärgade bär. Tidig sort: druvorna mognar i slutet av augusti (i Sverige normalt några veckor senare). Den har medelstark tillväxt, hög fruktsättning och ger medelstor skörd. Den trivs bäst i djupare, näringsrik kalkjord vid foten av sluttningar. Den ger goda resultat även i svalare områden. Den är relativt tålig mot kyla och torka men känslig för röta. Klasen är liten (90–95 g), cylindriskt konisk, ibland vingad, gles till medeltät och kompakt. Bären är små, runda och gulgröna med en gyllene ton på solsidan, täckta av vaxbeläggning och små brunaktiga prickar. Fruktköttet är saftigt med harmonisk smak. Skalet är tunt och segt. Chardonnay är världens mest populära vita vindruva. Sockerhalten i druvsaften är 18–22,9 g/100 ml vid en syra på 8,2–11,6 g/l. Namnet förknippas med några av Frankrikes mest prestigefyllda vita viner från Bourgogne (Chablis, Côte de Beaune och Mâconnais) och med champagne. Av Chardonnay görs basviner för mousserande vin och högklassiga vita bordsviner som är lätta, friska, harmoniska och fruktiga. Lagring på ekfat ger vinet toner av vanilj, rök och ek. Sorten används för att förbättra mousserande viner. De mest kända champagnemärkena i Frankrike görs på en blandning av Chardonnay och Pinot Noir.