Bergsyra

Bergsyra – sortbeskrivning

Bergsyra (Rumex acetosella) är en flerårig grönsak i familjen slideväxter (Polygonaceae). Flerårig örtartad växt som odlas som den tidigaste bladgrönsaken.

Bergsyra är en flerårig växt som påminner lite om vanlig ängssyra men är mindre (upp till 20 cm) och spädare, och flikarna på de pilformade bladen pekar åt sidorna i stället för bakåt.

Kan sås när som helst under året.

Bladen är rika på vitaminer (C, B1, B2, PP, karoten), protein, mineralsalter av kalium, järn och fosfor samt äppel-, citron- och bärnstenssyra.

Syra är en flerårig bladgrönsak med behaglig syrlig smak – till soppor, såser och sallader. Ger grönt från tidig vår.

Viktigaste egenskaper

• Uppmätt grobarhet för partiet: 88%
• Frön i påsen: 340–460 st. (0,2 g)
• Fröernas ursprung: Tyskland
• Såtid: mars – maj; direktsådd
• Skörd: april – oktober
• Läge: sol till halvskugga

När sås Bergsyra

Bergsyra sås i mars – maj. Skörden sker i april – oktober. Månaderna är riktvärden för ett centraleuropeiskt klimat – i Sverige kommer våren senare, så vänta 2–4 veckor längre än angivet med sådden och plantera ut först när frostrisken är över.

Så sår och odlar du Bergsyra

• Såmetod: direktsådd
• Sådjup: 1 cm
• Avstånd: 20–25 cm
• Groning: 7–14 dagar vid 15–20 °C
• Läge: sol till halvskugga

Syra odlas på samma plats i 3–4 år. Växterna ställer inga stora krav på jorden, men på mager och torr mark blir bladen små och grova. När dåliga jordförhållanden kombineras med hög temperatur går växterna mycket snabbt i blom. Under normala förhållanden bildar de blomstjälk det andra året. Syra ställer inga stora krav på ljus och kan odlas som underkultur eller på skuggigare platser.

Så på våren; ta bort blomstjälkarna för fler blad.

Skörd och användning

Skär bladen flera gånger under säsongen.

Vanliga frågor

När sås Bergsyra?

Rekommenderade såmånader är mars – maj. Sådd: direktsådd.

Hur många frön finns i påsen?

Påsen innehåller 340–460 frön (0,2 g).

Vilken grobarhet har fröna?

Den uppmätta grobarheten för detta parti är 88 %. Testet är gjort under kontrollerade laboratorieförhållanden; på friland beror uppkomsten på jord, temperatur och fukt.